Lämnade Oslo fylld av intryck från alla föreläsare och intressanta ämnen som vi diskuterade. Från att välja bort barn, bli pressad av att vara en supermamma som förälder, till att ofrivilligt bli utan barn.
Cristina Archetti ordnade en givande dag för alla som var med. Här presenterar hon en del av sin forskning om hur vi representeras i filmer. Hon belyste även att det för många är ok att skoja om ofrivillig barnlöshet. Något som många mår väldigt dåligt av. Hon jämförde med att det inte är ok att skoja om psykisk ohälsa. Många tror att är man barnlös är livet en fest och det är många gånger den bilden som syns i filmer, när vi inte får rollen som en deprimerad. Detta är andras syn på oss men som vi kan ändra på genom att berätta hur det är.
Robin Hadley, professor i gerontologi, om åldrandets sociala, psykologiska och biologiska aspekter. Inriktar sig på manlig barnlöshet bland äldre och är med i styrelsen för Ageing without children, awoc.org. Jag har läst mycket om honom eftersom han verkar vara den enda i världen som forskat om manlig barnlöshet. Intressant att han har studerat om hur det blir att åldras utan barn. Även om min uppfattning är att England skiljer sig en del från Sverige. Robin kommer även till Fertilityfest i London i maj och jag ser fram emot att få träffa honom där igen.
Med på dagen var också Hilde Haug som arbetar med att göra en dokumentär om sin resa som ofrivilligt barnlös. Hon visade oss ett smakprov på filmen som hon fortfarande samlar material till.
Jag var med och gjorde en presentation om min bakgrund och erfarenhet av att vara ofrivilligt barnlös.
Efteråt hade vi ett gruppsamtal med mig, Hilde och Elisabeth Tötte Hansen som gjort radiodokumentären Aldri mamma. Det var väldigt fint att få samtala med dem om våra erfarenheter och svara på frågor från de övriga, när vi var tre tillsammans. Nu vet jag också lite mer om Oslo ?
Untold stories: When the “family dream” goes unrealized
