Skilda världar

Min äldsta guddotter är 8 år och hon har en storasyster som jag också  har en bra relation med. De fick i julklapp av mig att gå och se Saltkråkan. Vi var där idag tillsammans med deras mamma. Det är väldigt lärorikt att få vara med på ett hörn och se hur mammarollen kan vara. Det förhandlas konstant om vad barnen vill göra och vad de får göra. En helt annan värld mot vad jag själv är van vid. Själva Saltkråkan fokuserar verkligen på familjen och barnen och det väcker som alltid mycket olika känslor. Jag gläds med de barn som får ta del av en sådan fantastisk  berättelse men jag känner mig utanför den gemenskapen som familjerna skapar i idyllen i Skärgården och utanför de familjer som är där och tittar. Var finns vi , för det måste ju finnas fler som jag! Jag önskar så att synliggöra alla oss som känner som jag.

Det är tufft och svårt att sätta sig in i  hur en del  mammor sörjer sitt förlorade oberoende och sin saknade identitet, när vi, ofrivilligt barnlösa, samtidigt kämpar med vår ensamhet och utanförskap när vi försöker hitta vår identitet i en kultur som ser moderskapet som det självklara i livet och som vi så gärna hade velat vara en del av.


Bildkälla: Bilden är lånad av SVT och Vi på Saltkråkan finns att se under öppet arkiv på SVT Play.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *