Möjligheter

01/11/2015 20:22 Jag har mycket lycka i mitt liv, vilket jag uppskattar och är otroligt glad över. Till lycka räknar jag att få leva i en kärleksfull relation där min man alltid får mig att känna mig som nummer ett i hans liv, att ha ett arbete som är stimulerande och roligt att gå till och att få vara moster till två små barn. Det har blivit viktigt för mig att försöka leva ett så bra liv som möjligt när motgångarna har kommit och att hela tiden göra det bästa av situationen. Min överlevnadsstrategi har alltid varit och är fortfarande att hela tiden leta efter nästa möjlighet. Jag led aldrig under tiden när hoppet om barn fortfarande fanns framför mig. Jag såg tiden jag och min man fick tillsammans innan vi skulle få barn som bonustid. Vi förstod att livet med barn kan vara påfrestande för relationen och vi hann bygga upp en stark relation och njöt av att bara vara vi. För någon gång skulle det ju komma ett barn. För det är väl så livet fungerar? När jag hela tiden fick tänka om, då mina möjligheter att få bli mamma mötte motstånd, blev det aldrig något utrymme för någon sorg. Jag ville hela tiden vidare mot nästa möjlighet. Jag kraschade rakt in i väggen när jag insåg att det inte skulle bli några barn för oss och ett tomrum infann sig som jag hade svårt att hitta ut ifrån. Det fanns inga möjligheter kvar. Det känns trots allt lättare med tiden, om än motvilligt. Sorgen kommer att följa med mig hela livet men på olika sätt, tror jag. Mitt nuvarande liv ger mig, istället för barn, möjligheter att fundera över hur jag vill fortsätta att leva. Jag kan ha full fokus på mig själv och det jag tycker är viktigt. Hälsa är viktigt och jag kan träna hur mycket jag vill, och lägga upp dagarna efter mig själv. Tänk vilka möjligheter jag har att göra vad jag vill och mår bra av. Jag vet att det inte var det här jag egentligen ville men nu befinner jag mig i den här situationen och jag försöker återigen att hitta nya möjligheter. Sorgen får följa med och ibland kommer den att ta större utrymme men ibland mindre.